'

Har upplevt en av de värsta dagarna i mitt liv, inte den värsta men säkert bland top 10-15, har inte visat det utåt vilket jag är jävligt nöjd över. Har tränat, varit med familjen, spelat och bara tagit det lugnt, försökt att få det ur tankarna, det är första gången jag reagerar så när något sånt här händer. Klart när jag läste det så satte det sig en klump i magen, men jag kände det samtidigt på mig, Marcus Söderberg lyckas inte och det är inte första gången det här händer mig. Det gör ont, att bli sviken, att bli utlämnad, att bli igronerad, när allt man gör blir fel, när man försöker vara en bra människa men bara får skit tillbaka. Jag ska försöka ta det som en vuxen människa, men varför hände det? Jo för att jag ännu en gång är för feg för att visa mina känslor, jag får stå mitt kast men varenda gång detta händer så kommer jag ett steg närmare den rätta, citerat än av mina bästa vänner Yasemin Yigit.

Kommer nog inte sova i natt, förmodligen på förmiddagen imorgon eftersom det är träning på kvällen igen, men jag måste samla alla tankar nu, tänka om och börja om igen, ett hårt slag men jag ligger inte.. tur att det inte hann gå så långt att jag blev kär. Ah jag kan hålla på såhär hela natten, det kommer jag göra också. Fast då i mitt huvud, nu vet ni tillräckligt! Kanske också den person jag menar läser detta och får sig en tankeställare, vem vet?

Ha det så bra

/ M.